tisdag 29 april 2014

Vår fina fina treåring

Den oerhörda stolthet jag kände igår (och fortfarande idag) när en annan dagismamma skrev till mig på facebook och berättade att hennes dotter flera gånger berättat för henne om en gång när Alfred kom och började leka med henne när hon var ledsen och ensam efter en liten dispyt med ett annat barn, och hur allt blev bra igen då.
Jag förstår förstås att det inte låg några djupare psykologiska aspekter bakom eftersom han bara är tre år, men ändå: att han gick fram till en flicka som var ledsen och ensam och lekte med henne - jag blir lite tårögd över hur fint det ändå är.
Det känns förresten som att vi har en väldigt bra period med Alfred nu, vi bråkar mycket mindre än för ett tag sen. Jag hörde just på barnvagnspromenader-podden idag att Louise Hallin sa att det är fullt normalt att ha 5-6 djupa och svåra konflikter plus ett femtontal lättare VARJE DAG med en treåring, eftersom de håller på att hitta sin plats i världen, men just nu är vi långt därifrån, och det känns väldigt skönt.
Vår fina lilla unge på gårdsloppisen i söndags.
Och efteråt på Torekällberget i Södertälje där vi tittade på får, getter, gris (ja, det var bara en), kaniner och kossor, och så fick han köpa glass för egna pengar.

4 kommentarer:

  1. Hej :-)

    Efter 14 års barnlöshet väntar vi äntligen tvillingar till augusti, så jag försöker att läsa på lite om hur vårt liv kommer att bli.

    Så nu har jag läst igenom HELA din blogg och den är helt fantastisk! Jag har fått massor av råd och tips och en bra uppfattning om hur vi kanske kommer få det :)

    Du skriver så bra, rakt och ärligt och det är fantastiskt att läsa.

    Hälsar Cecilia
    http://bebiskarusellen.blogspot.se

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åh vad härligt att höra - tusen grattis!! Jag såg igår på Google Analytics att jag fått besök som länkats från din blogg (tack!), så jag öppnade upp den i en flik igår kväll men har inte hunnit läsa mer än att skumma de senaste inläggen än, men planen är att läsa mycket mer. Tack snälla för berömmet! Jag hoppas verkligen att du kan få må okej under resten av graviditeten och att allt går bra - vilken jobbig resa ni måste gått igenom! Resan framför er blir helt annorlunda. :)
      Stor kram!

      Radera
    2. Jag har bloggat många år och har en del läsare som kanske hittar hit. ;)

      Överst på min blogg har jag lite sammanfattningar om resan till tvillingarna och vår lilla änglason.

      Det är så svårt att föreställa sig hur allt kommer bli, jag löser allt jag kommer över ;) har du mer tips på förberedelser? Jag är ju inte alls lika cool som du ;)

      Kram

      Radera
    3. Haha, är jag cool? Tack! :)
      Ja, det är nästan omöjligt att föreställa sig hur det blir att få barn, ett som två, tycker jag. Nu har jag ju inte hunnit läsa än vad ni redan gjort för förberedelser - men nu när jag sitter här och funderar på vad jag kan ge för tips känns det som så mycket att jag kanske borde skriva ett inlägg om det istället. Jag måste nog klura lite på det. Men det jag främst tänker på nu är: försök att vara beredd på att sova dåligt. Det finns förstås barn som sover bra redan tidigt, men med två är ju chanserna liksom mindre. Jag minns det som att jag var så oerhört trött jämt med Alfred, men även om vissa dagar nu är vidriga ur trötthetssynvinkel så känner jag mig på det hela taget mindre trött den här gången, även fast jag aldrig har tid att sova på dagarna som jag hade med Alfred, och jag tror att det är för att jag var mer beredd på det den här gången.
      Och var beredd på att sätta dig själv åt sidan under en lång period. Det finns många som tycker det är jobbigt att inte hinna göra saker som man kunde innan längre, men är man medveten om att barn tar (och bör få ta) all tid man har så kanske det är lättare att hantera. Fast eftersom ni längtat så länge kan jag tänka mig att ni är ganska beredda på det. :)
      Mer praktiska tips ska jag fundera på!

      Radera