Jag tror att Flora är nära att hitta sina fötter. Jag minns att mamma sa nån gång när Alfred var liten att hon tycker det är så gulligt när bebisar leker med sina fötter, fast Alfred var aldrig intresserad av det - men nu kanske hon får åtminstone ett barnbarn som kommer göra det.
Lilly kör fortfarande oftast pinnen-stilen istället, så i morse låg de som makaronen och pinnen.
Apropå mamma: jag frågade henne när hon var här förra veckan hur det kändes att se sitt eget barn med barn, om det inte känns konstigt? Jsg kan känna ibland att det är jättekonstigt att JAG har ansvar för små barn och att JAG ska veta vad jag ska göra om de mår dåligt - det är ju liksom min mamma som ska göra sånt. Hon funderade lite och sa att det känns helt naturligt, men att det nog hade känts lite konstigt när min storasyster fick hennes första barnbarn (Stella, nu 16 år), men att också det fort hade känts naturligt. Och mamma tycker att jag är en bra mamma, vilket ju är det bästa betyg jag kan få.
Jag hade i ganska många år lite dåligt samvete för att jag inte gav mamma några barnbarn utöver Stella, och fick lite panik över att mamma blir äldre - fast jag ville ju inte ha barn tidigare, och jag kunde ju inte skaffa barn bara för hennes skull. Hon sa också alltid till mig att skita i henne i det avseendet, men att hon tyckte att jag borde se till att få barn för min egen skull. Men nu känns det i alla fall bra att vi fick till ett extra "bonusbarnbarn" i och med att vi fick tvillingarna efter Alfred. :)
I eftermiddag ska vi till BVC för vägning och mätning. Jag är lite orolig över att de är för små... Vi har ju tänkt gå och väga på öppen mottagning nån gång mellan kontrollerna (senaste var ju för en hel månad sen), men vi har aldrig kommit iväg, så nu känner jag mig smått dålig som inte oroat mig tillräckligt - jag kanske borde ha proppat i dem mer mat även när de inte verkat hungriga? Nåväl, i eftermiddag faller domen, lite sent att göra nåt åt det nu idag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar