fredag 10 oktober 2014

Dra ner på nattamningen?

Jag är ju ett stort fan av amning, och är oerhört tacksam över att det har funkat så bra för mig att amma (utom ett par korta perioder med tjejerna de första månaderna när de var lite flasklata). På nätterna när tjejerna vaknat har jag bara kunnat slänga fram brösten åt dem utan att behöva gå upp och värma flaskor, och var vi än har varit har jag alltid haft inbyggd mat med mig. Jag är inte en sån som skäms för att råka visa brösten bland folk, jag bryr mig ärligt talat inte, och om jag skulle bli tillsagd att skyla mig, sådär som det blev skriverier om i somras, så skulle jag kanske först bli paff och tyst, men sen skulle jag säga ifrån. Oerhörda dumheter att bebisar inte skulle få äta var som helst! Bröst ser man överallt i samhället i sexualiserade sammanhang, och om de då syns litegrann i sitt naturliga användningsområde så KAN det inte vara så farligt.
Jag är förstås medveten om att för en del funkar inte amningen, och skuldbeläggningen som en del råkar ut för från BB- och BVC-personal och andra på grund av detta är inte okej. Självklart. Men för min egen personliga del är jag så glad att jag kan amma, och jag kommer sakna det när den tiden är över.
Men. Ibland driver det mig till vansinne. En del dagar nu för tiden ammar tjejerna knappt alls på dagarna, och vissa nätter sover de okej så att de bara äter några gånger var. Men igår var en sån dag där båda slet och drog i mina kläder och bröst hela tiden, och i natt väcktes jag ungefär var tionde minut av ett eller ett annat gnälligt barn som absolut skulle ligga och snutta timmar i sträck.
När jag vaknade i morse var mitt öga, som börjat bli bättre, rödare än nånsin igen, så vad det än är för fel på det så triggas det av sömnbrist, det är ju ett som är säkert. Måste nog kolla upp det ändå.
Vi funderar på att försöka dra ner på nattamningen, men det kommer bli så mycket skrik att jag inte riktigt vet hur vi ska få till det med tre barn som sover i samma rum med oss. Kanske att Christopher kan gå ut med en i taget i vardagsrummet, vi får se.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar