Ni vet det där med att man lätt blir sjuk så fort man får semester, eller när man precis klarat av en viktig deadline? Christopher brukar bli förkyld varje gång han blir ledig. På mig yttrade det sig på ett eget litet vis idag: jag gick nyss till affären för att köpa bearnaise till middagen, och jag fick gå alldeles ensam utan ett enda barn, och när jag kommit några meter från dörren höll mina knän på att vika sig och jag kände mig så ohyggligt trött. Jag tror inte jag har rört mig så långsamt sen jag var nysnittad.
När jag kom till affären höll jag förresten på att gå runt på rampen för barnvagnar och rullstolar, men kom på att jag ju kunde gå upp för trappsteget istället - en sån där liten grej som känns helt konstig nu för tiden.
Min lilla promenad tog ungefär tjugo minuter, och imorgon ska jag försöka mig på nån timme helt för mig själv: jag ska ta tag i spiralinsättning på öppna mottagningen på MVC, och så får Christopher ta barnen under tiden. Jag tror tyvärr jag behöver lite tid för mig själv, trots att jag inte brukar vara nåt fan av egentid - jag vill vara med min familj hela tiden, men just nu blir jag så oerhört frustrerad när tjejerna skriker samtidigt, så jag behöver nog få vila huvudet lite.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar