Dagen

Idag blev det faktiskt av att åka till MVC för att sätta in en kopparspiral. Det gick bra, gjorde lite ont under tiden barnmorskan höll på, och gör lite mensvärksliknande ont fortfarande (och blöder lite), men det är tydligen normalt. Men det påminner mig om hur sabla tråkigt det är att ha mens, och hur glad jag är att jag inte haft det på länge. Här ska ammas så länge det går så jag slipper skiten ett bra tag till...

"Nu är du en kopparspiral rikare!" sa den trevliga barnmorskan när hon var klar med mig. Och det ska jag vara länge till, om den inte får för sig att trilla ut, för när man är över 40 kan man låta den sitta ända till ett år efter mensen slutat (annars ska den tas ut efter fem år). Mellan 45 och 52 är det vanligast att man slutar ha mens, sa hon också när jag frågade, för jag visste faktiskt inte när det är.

Christopher var på en lekplats med alla barnen medan jag var på MVC och efteråt tog en sväng på ICA (kvalitets-egentid i min knasiga hjärna), men sen åkte vi hem för att äta lunch, och jag hade satt bröddegar på morgonen som behövde bakas ut, så jag missade lite hela den fina soliga 20-gradersdagen, vilket var lite bittert. Men när jag var klar med bröden vid sextiden och Christopher var ute med tjejerna i vagnen kunde jag och Alfred äntligen gå ut.

Alfred visade klara McEnroe-tendenser när han och Christopher spelade minitennis sen - han blev så arg när han missade! Vi spelar rätt mycket tennis inne i hans rum (vi kastar en mjuk boll till honom och han slår med sitt rack), och han är jätteduktig, men idag var han nog lite trött, för han hade ungefär lika lite tålamod som jag och blev sur på nolltid.

Och tjejerna fick sitta helt för sig själva medan jag smet iväg ett par meter för att fånga Alfreds utbrott på kort.

Flora flyger i pappas armar.

Och Alfred.

Och Lilly!
Imorgon har vi förresten bokat in oss på kosläpp på en gård i Haninge, och när jag idag skulle kolla hur lång tid det tar att åka dit läste jag att det var 10 000 pers där förra året!! Det är ju helt sjukt! Så nu har vi fått lite kalla fötter, det känns lite jobbigt att åka dit, men vi får se imorgon. Jag råkade skrämma upp Alfred lite också, när jag sa att det kommer vara en massa andra människor där, så det kanske finns andra barn han kan leka med - det blev han visst nervös av, och sa "Jag är blyg", så nu vill han inte titta på kossorna... Men som sagt, vi får se hur det känns imorgon bitti.