Skrikig eftermiddag och kväll

I morse skulle jag följa med min syster på en provtagning på sjukhus, och Christopher skulle visa upp tvillingarna på sitt gamla jobb, så vi åkte iväg åt varsitt håll efter dagislämning av Alfred. Sen möttes vi upp vid 12 - Flora hade sovit igenom hela tiden och Lilly hade vaknat och fått ersättning och en ny blöja. Jag stannade till i Liljeholmen på vägen hem och köpte några pyjamasar (hittills sover tjejerna i de kläder de haft på sig på dagen, det är enklast så, men så småningom behöver de ju pyjamasar) och när jag var på väg tillbaka till tunnelbanan vaknade Flora, så hon fick lite ersättning på tåget. Så fort vi kom hem fick hon bröstet, medan Lilly fortsatte sova i vagnen.

Sen blev jag tvungen att gå på toa, men Flora var inte det minsta sugen på att släppa taget, så hon fick helt enkelt följa med, och när jag var klar satte jag ner henne i sittern som jag tagit med in så jag kunde torka mig och tvätta händerna. Sen vaknade Lilly, och där började galenskaperna. Båda skrek omlott eller samtidigt, och idag fick jag inte amma dem samtidigt, då var det hela tiden någon av dem som skrek: den ena fick grepp om bröstet men då skrek den andra, då blev den första distraherad och började skrika, men då fick den andra tag en stund, men släppte och började skrika, osv osv osv. Jag lyckades krångla upp båda i famnen och satte på min nya skiva med Chvrches och dansade och sjöng med, och då lugnade sig båda: Flora somnade och Lilly log mot mig (och jag lyckades ta ett kort på oss). Men det hjälpte inte länge. Så fort jag stannade så började skrikandet om. När klockan var lite över tre började jag undra var Christopher och Alfred höll hus så jag smsade Christopher "KOM HEM!!!!" för jag höll på att bli tokig. Tio minuter senare var det fortfarande lika jobbigt och jag smsade "NUUUUU!!!!!", och ytterligare tio minuter senare ringde jag för att kolla var de var, och då var de på väg hem, men de var långsamma. Så när de väl kom stod jag vid dörren och dumpade över Flora på Christopher direkt och gick och säckade ihop i soffan med Lilly, som just då var lugn.

Och sen gick jag och Alfred till tvättstugan för att jag skulle få en liten paus. Men skrikandet har fortsatt hela kvällen, och jag vet inte vad det är för fel. Det kanske är första utvecklingssteget, men båda är redan så vakna och medvetna att jag trodde att de redan var igenom det, så lite konstigt är det. Båda var helt stissiga till halv tre inatt igen också förresten, så jag och Christopher är båda helt slut idag eftersom vi var uppe tidigt. En sak som är säker är i alla fall att jag inte kommer släppa iväg Christopher ensam utan någon av tjejerna igen förrän de typ fyller två...