Sådär, nog om husköparångesten! Nu lägger jag upp en bild från i förrgår istället som jag inte fått upp tidigare: jag lämnade Alfred på förskolan i torsdags och tog med hans paraplyvagn och lämnade den där för jag trodde att jag skulle kunna hämta honom utan att ta med tjejerna för att Christopher jobbade hemifrån, men av nån anledning som jag redan glömt var jag tvungen att ta med dem ändå, så när vi skulle hem skulle jag alltså rodda två vagnar. Alfred hade ju kunnat gå själv, och då hade jag kunnat dra hans vagn bakom mig, men han ville absolut åka, och eftersom den har sånt där dumt paraplyhandtag med två handtag istället för ett helt är den omöjlig att köra med bara en hand. Så vi testade att köra på led så att Alfred kunde hjälpa till att styra tjejernas vagn. Vi kom några meter, vingligt och långsamt, när vi hanns ikapp av en mamma med barn på småbarnsavdelningen (som jag inte kände, men jag kände igen pojkens namn från skåpet bredvid Alfreds) och en väninna till henne, och väninnan frågade om vi ville ha hjälp. Det tog jag tacksamt emot, och de skulle också över E4:an till Västertorp, så vi fick hjälp nästan ända hem. Och sista biten lyckades vi köra själva, och lite roligt var det ändå när det var en kort bit.
Sen lämnade vi vagnen hemma och gick till en gård tvärsöver gatan där det finns ett utegym.
Flora fick testa att gunga på en fotplatta, och det var väldigt roligt.
Och så fanns där tussilagos!
Men när vi vaknade idag, dagen efter vårdagjämningen, var det fem centimeter snö ute. Mars alltså...
Och jag upptäckte att Lilly försökt skicka ett sms igår. Imponerande ändå. :)
Vi åkte in till stan allihop vid halv tolv för att jag vill ha en ny vårjacka, och hade hittat ett par på nätet som jag ville prova i butik, och Christopher skulle köpa en Stutterheim-regnjacka som han suktat efter i fyra år (!). Vi började på Söder, och jackan på Monki jag hittat på nätet visade sig vara för tunn och ofodrad och såg lite ut som en sjuksköterskerock, jackorna/kapporna vi tittade på i några andra affärer var inte snygga - det är tydligen antingen korta midjejackor eller långa bylsiga kappor i badrocksstil som gäller just nu, och en halvlång enkel jacka utan dragsko i midjan, massa konstiga fickor eller dragkedjor, i beige eller grått är i stort sett omöjligt att hitta. Men Christopher drog in mig i några dyra affärer också, och på Samsøe & Samsøe hittade vi en väldigt elegant och enkel beige jacka/kappa för lite avskräckande 1 499:- som vi åtminstone hängde undan. Sen köpte vi Christophers hett efterlängtade regnrock, och sen åt vi lunch. Där körde Flora runt Lilly i barnstolen. Och åt så mycket gjorde de förstås inte, som vanligt. När vi gick förbi Samsøe & Samsøe igen köpte jag kappan, fast i mörkblått istället, det kändes lite mer lättanvänt med tre barn med smutsiga skor som jag kånkar omkring på. Men jag var inte helt övertygad ändå, fast det var öppet köp i åtta dagar, så det fick bli så.
Sen åkte vi in till city för att köpa trosor åt mig på KappAhl, och det råkade bli ett par blommiga byxor från barnavdelningen också (stl 170 räckte ju utmärkt åt mig som är 165 cm lång). Och sen gick vi till COS också för att titta på en annan kappa som jag sett på nätet - och den visade sig vara ungefär precis vad jag ville ha! Den kostade 1 250:-, så den var ju också rätt dyr, men jag köpte den också (öppet köp i tio dagar), och så får jag bestämma mig för om jag ska lämna tillbaka den från Samsøe & Samsøe eller om jag ska vara så otroligt lyxig att jag behåller båda två. Jag fick veta idag att jag får tillbaka på skatten i år igen - totalt oväntat eftersom jag bara haft föräldrapenning och vårdnadsbidrag hela 2014! Så kanske kanske att jag unnar mig båda, men vi får se. Jag ska prova dem några gånger till.
Så köpte vi vårskor till barnen på Skopunkten också - ganska hemskt könsuppdelad affär, märkte vi idag, då de hade en helt rosa tjejavdelning och mörk och tråkig killavdelning, men vi köpte ett par glittriga svarta "tjejskor" med rosa och gula detaljer till Alfred (han valde dem själv) och svarta sneakers till tjejerna, så vi gjorde väl vårt lilla statement ändå - när de säljer tre par skor till priset av två är det ju lite svårt att säga nej.
Vi avslutade vår maratondag (när vi kom hem hade vi varit borta i nästan sju timmar!) på stan med en fika på Espresso House, för vi har råkat få även Alfred att älska deras chailatte (billigt, nyttigt och bra... inte), och där fick barnen springa runt och leka av sig lite av den uppdämda energi de samlat på sig genom att sitta i vagnarna större delen av dagen - Lilly körde Flora i Alfreds vagn också. Och jag och Christopher köpte mot bättre vetande både chailatte och kladdkaka, så vi blev helt äckligt sockermätta.
Och här! Idag vågade jag mig på att ta på mig mitt älskade halsband igen! Jag och min storasyster fick likadana halsband när vi döptes; vår mamma och pappa hade likadana fast lite större som vigselringar, och på våra står det våra namn och dopdatum. Någon gång i sena tonåren (tror jag det var, eller om det var lite senare) började jag använda mitt och hade på mig det dygnet runt tills jag fick Alfred, då jag var tvungen att ta av mig det under tiden han var liten för att han slet och drog i det annars. Sen tog jag på det igen, men det blev förstås samma visa när tjejerna föddes, så nu har jag inte haft på mig det på snart ett och ett halvt år. Men idag saknade jag det för mycket, och det har gått bra - tjejerna har pillat lite på det och stoppat in det i munnen på mig, men inte slitit i det, så jag hoppas jag kan fortsätta bära det. Jag brukar inte känna att jag har det på mig, men den första stunden idag kändes det lite konstigt, men nu har jag vant mig igen, så det känns bara bra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar