tisdag 3 februari 2015

2 down, 3 to go?

Just när vi började tro att det var lugnt blev Lilly dålig. Vi hade varit ute allihop för att Alfred skulle få åka pulka (eller kälke, som han säger), eftersom Flora mått bra i nästan två dygn tyckte vi att det var okej att gå ut där det inte var nåt folk. Sen kom vi hem och började med maten, Lilly satte sig på soffbordet, och så hörde jag ett hostande ljud som inte lät okej - och det var det inte heller. 
Och nu har det gått i ett för henne - jag inbillar mig att det kanske händer oftare för att hon är vaken (Flora var ju dålig på natten), så jag hoppas hon kan få vara bättre och sova inatt. För fy schöven vad det suger det här! Flora är hysterisk eftersom hon är så mammig och jag inte kan vara med henne hela tiden utan måste ta hand om Lilly också, så kvällen har varit helt hysterisk och Alfred har fått sitta och titta på Netflix alldeles ensam. 
Jag hoppas så att han kan få hålla sig frisk! Tjejerna byter nappar med varann hela tiden, så att de smittat varann är ju inte så konstigt, men om inte Alfred stoppat nåt i munnen som Flora slickat på så kanske han har en chans. Men nu får han inte gå till förskolan imorgon heller utan måste fortsätta stanna hemma och ha tråkigt. Funderar på att ringa och fråga imorgon om han inte kan få vara med ute på gården, för han har ju faktiskt inte varit sjuk utan bara varit sympatihemma, så utomhus kan det väl vara lugnt. Om jag och Christopher klarar oss och kan ta dit honom, vill säga. 
Alfreds farmor skulle kommit hit med födelsedagspresenter imorgon, men det lär hon ju inte göra nu heller. 
Vi får väl trösta oss med att det var bättre att det här hände nu än om två veckor när Alfred fyller år åtminstone. Och förhoppningsvis klarar vi visningen om det inte ska gå 40 timmar mellan varje insjuknande. Men vi får se. Vet inte ens om man kan flytta en lägenhetsvisning? Men måste man så måste man väl. 
Suck. Sabla skitsjuka. 

2 kommentarer:

  1. Åhh krya på dina små. Här är vi i samma sits, men bara en av tvillingarna ( och båda föräldrarna) i magsjuka. Fyyy för detta. Hoppas ni klarar er. KrAm Helena

    SvaraRadera
    Svar
    1. Usch och fy! Fyra av fem här än så länge... Jag vet inte om jag vågar tro på att jag klarar mig, eller om jag bara håller ut ovanligt länge? Tiden får utvisa. En ovanligt otrevlig sjukdom är det i alla fall. Barnen mår åtminstone bättre nu, hoppas ni gör det också! Kram

      Radera