Idag började helt okej: morgonen gick utan större bråk, och jag hoppade på tåget till Malmö efter lämning och åkte till kontoret. Vid lunchen bestämde jag mig för att gå till den lilla fantastiska italienska restaurangen Di Penco, fast den ligger en kvarts promenad bort, och där åt jag en supergod pasta med bacon- och vodkasås. Men när jag satt där ringde telefonen, och det var från Alfreds avdelning på förskolan. Under den sekund det tog att svara hann det som alltid när det ringer från förskolan rusa ett helt gäng hemska tankar genom huvudet, men när fröken som ringde presenterat sig sa hon direkt "Det har inte hänt något" så jag skulle kunna andas igen. Men hon fortsatte med att hon och chefen vill ha ett möte med mig och Christopher på fredag morgon efter lämning. Okej, det funkar, sa jag, och frågade vad det handlar om. Hon tvekade lite men svarade sen att det handlar om "ett beteende hos Alfred". Oooookej? Sen ville hon inte säga mer, och det är väl förståeligt, för då fanns ju risken att jag skulle börja fråga saker direkt, men schöven vad jobbigt att få höra nåt sånt och inte få veta mer! Hon avslutade med att jag inte behöver vara nervös, men det var ju redan för sent.
Jag meddelade Christopher, och sen smsade jag förskolan och frågade om vi inte kunde ta mötet tidigare så vi slipper oroa oss ända till fredag, och fröken ringde tillbaka och sa att vi kunde försöka få in det imorgon istället - vi ska på kosläpp imorgon på morgonen, men vi ska försöka ta mötet när vi åker och lämnar efteråt.
Det bör ju inte vara att han typ slagit nån, för det borde de ju berättat vid hämtning samma dag som det hänt, och om han gjort något just idag bara kan det ju inte hinna räknas som "ett beteende". Han brukar ju vara så lugn på förskolan, men hemma är det ju lite bråkigt nu, så kanske att det är nåt sånt ändå. Om det inte handlar om det här med att han är så överbeskyddande mot tjejerna på gården att de inte kan leka själva? Nåväl, förhoppningsvis får vi veta imorgon.
Sen gick jag från kontoret så jag skulle hinna med 14.08-tåget och inte behöva stressa för att hämta barnen, men det sket ju sig. Först var tåget några minuter försenat, och när alla klivit på fick vi veta i högtalarna att det var strömlöst mellan Arlöv och Lund, men vi fick börja köra ändå. När vi närmade oss Arlöv stannade vi och vi fick höra att det gick att köra på ett av de två spåren, men vi skulle få vänta eftersom det var många tåg som skulle klara sig på bara ett spår. Tiden gick, och efter en halvtimme eller så meddelade de att det inte var säkert att vi skulle få åka vidare ändå, och sen gick det en stund till och så sa de till slut att vi skulle bli tvungna att köra tillbaka till Malmö och ta ersättningsbussar till Lund och därifrån ta tåg vidare till våra destinationer.
Det var ett Öresundståg, som ju kan köra åt båda hållen, men av någon konstig anledning kallade de det för att vi skulle backa, och då fick de köra i max 10 km/h... Så efter ungefär en timme och en kvart var vi tillbaka där vi började. Alla gick ut och skulle till andra sidan kanalen där ersättningsbussar skulle möta upp oss, men när jag kom ut tog det några sekunder innan jag fattade varför det var så mycket folk utanför stationen: det var kön till de icke-existerande ersättningsbussarna. En bred kö. Så sjukt mycket folk!
Så jag väntade i kanske tio minuter, sen chansade jag på att Skånetrafikens resegaranti funkar lika bra som SL:s och tog en taxi hem till LA. 559:- tyckte jag faktiskt var ett rätt överkomligt pris för att åka fyra mil när det var svinkallt, blåsigt och regnigt och jag redan var en och en halv timme försenad, så om jag inte skulle få tillbaka pengarna får jag leva med det. (Fast jag kommer bli sur om jag inte får det, såklart.)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar