onsdag 27 september 2017

Inte sovit en hel natt på drygt 7 år, men ikväll blir det fest

Tänk att frågan om sömn fortfarande är så aktuell fast våra barn nu är 6,5 och nästan 4 & 4. Men har man inte sovit en hel natt på drygt 7 år så är det liksom top of mind ganska ofta... Från det att jag blev gravid med Alfred var det kört med sömnen.
Nu kommer barnen helt enkelt in till oss på nätterna om det är något, så jag behöver inte vakna av minsta ljud för att gå upp och kolla till dem, men den instinkten sitter fortfarande i, och blir jag väckt på natten har jag extremt svårt att somna om. På sistone har Flora vaknat någonstans mellan 04.30 och 05 nästan varje natt och kommit och lagt sig hos oss, och vill då ligga på min arm. Då är det ändå två timmar kvar tills vi måste gå upp, men min kropp ställer direkt in sig på att vi snart måste gå upp, plus att jag desperat vill att Flora ska somna om, så jag kan inte slappna av och somna om själv. Plus att jag har jättesvårt att komma i säng i tid, hur mycket jag än tycker att jag försöker, så resultatet är att jag är ständigt trött, fortfarande. Hopplöst.
Tack och lov sover Lilly hela nätter allt oftare nu - men i morse var det hon som kom in till oss, klädd i tomtedräktströjan som Flora brukar använda som pyjamas, så både jag och Christopher blev mycket förvånade när vi upptäckte att barnet vi försökte väcka genom att säga "Flora" var Lilly. Jag tyckte väl att Flora var ovanligt lockig i håret... :)
Ikväll ska jag på jobbfest (så jag missar tennisen... kul med fest, dålig timing) och börjar säcka ihop av trötthet nu vid fyratiden redan, så det blir intressant. Vi ska först på Titanic-utställning och sen äta middag på hemlig restaurang inne i centrala Malmö. Men när det väl börjar hända roliga saker så lär jag väl piggna till. Och jag åt lunch med min bröllops-Man of honour Jens idag när jag ändå är i Malmö, så det var också väldigt trevligt.
Tycker att jag plötsligt är borta hemifrån så ofta numera, med yoga, tennis, föräldramöten och jobb, och det känns jättekonstigt. Men egentligen är jag nog inte borta så mycket, det är väl bara att jag varit hemma typ konstant i flera år som gör att det känns underligt att vara borta från barnen så mycket som en timme...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar